tisdag 21 december 2010

J.

Du.
Jag är knasig.
jätteknasig.
Jag glömmer ofta saker,
förvirrar mig.
Det gör du också
och ibland har du svårt
att släppa taget
om det

svarta.
Men sen kommer du tillbaka
till ljuset
och då
står jag där
och smälter
när jag ser ditt leende igen.

Innan var jag inte säker.
Men där där kvällen
då du höll min hand i snöstormen
då visste jag.
Jag visste att dig ska jag inte
låta försvinna.

Så när dina ögon blundar
står jag kvar och väntar
på att de öppnas igen.

Inga kommentarer: